Klarar statens finanser att byta pensionssystem?
Större andel till PPM
Varje år betalas det in och betalas det ut ca 275 miljarder kr i inkomstpension. Pengar överförs från förvärvsarbetande till pensionärer. I följande beräkning fördelas inbetalningarna jämnt mellan inkomstpension och fondering typ PPM. Istället för 14,9 % (16 om det räknas på pensionsgrundande inkomst) till inkomstpension och 2,3 (2,5) till PPM antar vi lika fördelning, dvs 8,6% till vardera, här avrundat till 9%. Det innebär att inkomstpensionen tappar 42% av sin finansiering som går in i PPM (eller motsvarande) istället för till inkomstpension.
Inbetalningarna fördelas jämnt över generationerna över 40 år, dvs att man arbetar och betalar in pensionsavgifter från det år man fyller 25 till det år man går i pension-65 år.
Vidare tillkommer ca 130 000 pensionärer varje år och medellivslängden är 83 år. Medelpensionen, dvs allmänna delen utom PPM, är 10 000 kr/mån.
Inbetalningar
År 1 införs nya systemet och då börjar alla som är 25 år betala pensionsavgiften till sitt eget konto i t ex en för ändamålet nystartad fond, AP8. År 2 betalar de som är 25 och 26 år och arbetar in pensionsavgifter till AP8. Nu måste staten ha någon annan källa för att försörja de som redan är pensionärer.
Upplåning
När man byter system kommer det att saknas inbetalningar till inkomstpensionen. Det saknas 42 % av 275 Mdr = 116 Mdr varje år.
Första året saknas 1/40*116, andra året 2/40 *116 Mdr och efter 40 år (ett arbetsliv) saknas 116 Mdr. Sammanräknat över 40 år är det 2 378 Mdr kr till en kostnad på ca 12 Mdr sista året, totalt över 40 år 480 Mdr (ränta typiskt mindre än 1 %).
Räntan 1% baseras på vad staten betalar för statsskulden. Den är ca 1000 Mdr kr och kostnaden för det lånet är i medeltal de senaste 10 åren mindre än 1 % (3,4 % senaste året). Då ingår inte pensionsskulden.
Efter 40 år får staten inga mer inbetalningar till inkomstpensionen (9%-delen) men har kvar utbetalningar till de som är pensionärer. Det blir 18 år (genomsnitt) * 275 Mdr första året och ner till 0 Mdr efter 18 år totalt Av dessa skulle 42 % varit bekostat med inbetalningar till inkomstpensionen. Totalt blir det 0,42*275/2* 18=1040 Mdr kr. Räntekostnaden på den delen blir totalt över 18 år 90 Mdr
Som reserv vid svängningar på kapitalmarknaden finns de gamla AP-fondernas tillgångar. De ska fortsätta att förvaltas som idag varvid reserverna troligen kommer växa över tid.
Totala lånebehovet och amortering
När systemet är helt utbytt har staten samlat på sig skulder på 2378+ 480 +1040+90 =3988 Mdr för byte av pensionssystem. Den skulden står och kostar 40 Mdr/år i räntor.
För att amortera bort skulden använder man de betydligt högre skatteintäkterna man får pga högre pension och högre intäkter från konsumtions- och punktskatter. De högre skatteintäkterna kommer från källskatt på högre pension. Pensionen blir brutto ca 30 000 kr mer/månad och skatteintäkten ca 10 000 mer. Det generar 2miljoner (antal pensionärer) *12*10 000=240 Mdr/år. De övriga skatterna ökar också mycket, vi antar ca 60 Mdr/år.
Skuldfri
Totalt får staten ökade skatter på ca 300 Mdr/år som kan användas till amortering när systembytet är genomfört. Efter ca 15 år är staten skuldfri. Därefter har staten en extra intäkt på ca 300 Mdr/år jämfört med dagens pensionssystem.
En lönsam investering
Denna övergång till nytt pensionssystem är en investering för framtiden. Investeringen genererar högre skatteintäkter (källskatt), bättre pensioner; typiskt dubbelt så hög pension efter skatt, samt att respektavståndet ökar och därmed är ett tydligt incitament att ta ett lönearbete. Totalt sett ökar den ekonomiska aktiviteten i samhället och det gynnar företagande och är en förutsättning för välfärden i vårt land.
Pensionslösningen blir som ett stort traditionellt försäkringsbolag som i goda tider ger lite extra avkastning. Norska pensionsfonden (oljefonden) är ett bra exempel. Norska staten har fått in ca 4.000 miljarder kronor i avgifter men efter 40 år är värdet på fonder 12.000 miljarder kronor. Det är så det skall fungera, dvs det ger bättre pensioner och därmed högre skatteintäkter.