Inkomstpensionen är inte långsiktigt hållbar,
inom 30 år är den 20% sämre

Staten slösar bort dina pensionsinbetalningar

Staten ger minimal ränta på inbetalningarna till inkomstpensionen. Det innebär att de konfiskerar ungefär 10 miljoner kronor från en vanlig yrkesarbetare under ett arbetsliv. Sedan påstår man att det är en förmån när staten höjer pensionskapitalet med ca 1,5% per år. Det är i bästa fall kan en inflationsjustering, men ingen avkastning på kapitalet. Dvs löntagarna lånar räntefritt ut hela sin pensionsavsättning till Staten under 40 års tid

I nuvarande pensionssystem betalar de som arbetar pensionerna till de som är pensionärer. Ett mycket riskabelt system eftersom trenden är att antalet personer i arbetsför ålder minskar och antalet pensionärer ökar. Effekten av detta är ca 30 % lägre pension år 2060 om inte avgifterna höjs kraftigt. Andra risker är att arbetslösheten kan bli hög eller löneutvecklingen låg i Sverige. Den s k bromsen slår till i dessa fall. Högre skatter och avgifter kommer då att krävas alternativt pensionerna att sänkas.

Pensionen består i huvudsak av tre delar, allmän pension uppdelad i inkomstpension och premiepension (PPM) och för ganska många en tjänstepension. PPM som förvaltas i fonder växer bra, men utgör bara en liten del av pensionsinbetalningarna. Det mesta av pensionsinbetalningarna går till de som är pensionärer nu, via statskassan, inte till framtida pensioner. Den som arbetar får bara en pensionsrätt, dvs en rättighet att i framtiden få allmän pension. Pensionsrätten växer enbart med löneindex i Sverige, dvs ca 1,5% de senaste 20 åren. Löneindex styrs till stor del av produktiviteten i Sverige och den har ganska låg under 2000-talet. Även när du som pensionär börjar ta ut din pension är avkastningen baserad på hur lönerna i Sverige utvecklas. Det kan mycket väl innebära sänkt pension.

Fondförvaltade PPM å andra sidan växer med dryga 6% per år. Varför får vi inte den tillväxten på vår pensionsrätt? Staten undanhåller, eller konfiskerar om man så vill, stora belopp genom att inte ge avkastning (eller återinvesterad ränta) på det din arbetsgivare eller du själv betalar in till den allmänna pensionen. Alla de inbetalningar vi gör via skattsedeln under arbetslivet hade, om de förvaltats väl, kunnat växa sig till en mycket bra pension! Tjänstepensionerna är väl förvaltade och betyder mycket för de som har sådan i sitt anställningsavtal. Ofta har de gett en årlig avkastning på 6-8 %. De allmänna pensionspengarna förvaltas i AP-fonderna och ger staten (!) 6,4% i ränta (genomsnitt de senaste 20 åren). Arbetstagarna får inte ut något av den höga avkastningen och statens reserver bara växer. Det är en gigantisk stöld.

Bättre sätt

Om staten förvaltade pensionsinsättningarna bättre, skulle vi antingen kunna få behålla mer av lönen eller få en väsentligt högre pension. Om hela den delen som går in till allmän pension skulle föräntas som PPM-delen så skulle en person som arbetat i 40 år med startlön  25 000 kr/mån till 45 000 vid 65 års ålder kunna ha en pension på 45 000 kr/mån i 35 år (om man har glädjen att bli 100 år gammal). Staten skulle dessutom få kraftigt bättre skatteintäkter via inkomstskatten. Pensionsmyndigheten beskriver skillnaden mellan avkastningen på inkomstpensionen och PPM i kapitel 6 i Orange rapport 2020 se speciellt figur 6.1.

Fondering under 40 år med placering i värdepapper världen över är det bästa och det säkraste sättet att åstadkomma en generell värdeutveckling och därmed minska beroendet av löneutvecklingen på svensk arbetsmarknad och nivån på arbetslösheten*. Speciellt som arbetslösheten är hög i Sverige och tenderar att bita sig fast varje gång den blir högre. Dessutom sänks lönenivåerna i Sverige pga att vi satsar på många enkla jobb. Det är nödvändigt att placera under lång tid för att utjämna svängningar på börsen och det måste görs av professionella investerare.
* Fokus placeringar Handelsbanken nr 8 2021 sid 4-6 pdf inlagd ovan.


Respektavståndet

En person som inte arbetat överhuvudtaget, eller arbetat svart i 40 år, får med dagens system lika mycket i pension som den som haft en lön på ca 37 000 kr/mån enligt SPFs rapport ”Trygg pension”. Denna skillnad kallas respektavstånd. Det finns en grov orättvisa i att det inte är någon skillnad.


Nu gäller det att agera!

Sverige behöver ett nytt pensionssystem och den pensionsgrupp som nu finns i riksdagen måste ha representanter från alla partier. Alla borde läsa på om riskspridning och ränta-på-ränta-effekten och ändra pensionssystemet, något som vi alla skulle tjäna på!

Uppmaning till våra politiker  

Ca 700 000 pensionärer har svårt att få pensionen att räcka till (691 000 personer får garantipension enligt pensionsmyndigheten). Att höja skatterna   för de som arbetar är inte lösningen. Inte heller att referera till pensionärer som lever gott på sitt sparade kapital. Här är vårt förslag på problem och   lösningar som kan förstås av gemene man.

1. Stor arbetslöshet drabbar pensionärerna hårt med nuvarande system. De som arbetar betalar pensionerna för pensionärerna. Hur blir det i framtiden om antalet som arbetar är lågt eller arbetslösheten är fortsatt hög. Bromsen kommer att slå till isåfall. Högre skatter och avgifter kommer att krävas. Ett sätt att förbättra situationen är att lägga mer av pensionen i ett PPM-liknande system. Fondering under 40 år med placering i värdepapper världen över är det bästa sättet att åstadkomma en generell värdeutveckling och därmed minska beroendet av svensk arbetsmarknad och arbetslöshet.

2. Arbetslinjen – man ska arbeta minst 40 år för att få en pension på ca 70%. Det är antalet år i arbetslivet som är viktigt och inte ålder. En hantverkare som börjar arbeta efter grundskolan och sliter ut kroppen kan gå i pension tidigare än en akademiker som kommer in senare i arbete. Det upplevs som rättvist för de flesta.

3. Bidragslinjen är inte bra politik. Pensionsgruppen har infört bidrag till pensionärerna. Pensionärer måste ha möjligheten att prioritera i sina liv och själva kunna besluta hur man vill använda sina pengar. Det är möjligt genom att avskaffa bostadstillägget m m och fördela medlen till pensionerna. Dessutom kostar transferingssystemen stora belopp som kan läggas på pensionssystemet i stället.

4. Öka respektavståndet mellan de som bidragit till systemet och de som lever på andra.  Garantipensionen ersätts med en baspension som motsvarar socialstyrelsens riksnorm för försörjningsstöd. Den ges till alla som bott och/eller arbetat legalt här i 40 år. De som bidrar med skatter och avgifter till välfärden ska också få del av den. Avskaffa sambandet mellan socialförsäkring och pension.

5. Återinför skattefritt pensionssparande. Fyra av tio svenskar i arbetsför ålder pensionssparade privat när det fanns fram till 2014. Återinför det.


Försörjningskvot

Det största hotet mot pensionerna är befolkningspyramiden
Pensionärerna blir fler och de som är i arbetsför ålder blir färre

År 2021 ska 100 i arbetsför ålder försörja 36 pensionärer. 
År 2050 ska 100 i arbetsför ålder försörja 48 pensionärer. 
Dessutom finns risken att arbetslösheten ökar.

Vi som skriver detta är missnöjda med resultatet från riksdagens pensionsgrupp. De agerar inte för ett långsiktigt hållbart pensionssystem.
Kontakta gärna via mail på sidan pensionsfrågor om du vill vara med och argumentera för ett bättre pensionssystem.


Redaktör Sven Sjölinder tel 070-559 24 87
En associerad grupp är Seniora Moderater på Facebook
https://www.facebook.com/senioramoderater